Tvångssyndrom - OCD

Mitt namn är Beatrice Linné och jag studerar i skrivande stund det tredje året på samhällsprogrammet med internationell inriktning på Folkuniversitetets gymnasium i Trollhättan. Denna hemsida är mitt projektarbete, därför måste jag innan du börjar läsa på min hemsida informera att jag inte är någon expert inom detta ämnet. All information som anges på hemsidan är information som jag har sammansatt från olika källor som jag hittat. Under kategorin Källor kan du hitta dessa.

Mitt syfte med denna hemsida är att upplysa människor om tvångssyndrom. Dels för att kunskap om sjukdomen kan i förebyggande syfte motverka tvångssyndrom vilket du kan läsa mer om på min hemsidan, och dels för att sudda bort tabu-stämpeln från psykiska sjukdomar genom att göra det mer acceptabelt att prata om dem. Jag har också valt anpassa mina texter till ungdomar i åldersgruppen 14-19 år eftersom det faktiskt är mest barn och ungdomar som drabbas utav tvångssyndrom och jag på ett enkelt sätt vill förklara tvångssyndrom genom att ge många exempel. Fördelen med att göra en hemsida för att informera är att man i lugn och ro hemma kan sitta ensam och ta del av informationen, framförallt de som är psykiskt tvångssjuka som kanske håller sin sjukdom hemlig för andra. Till er vill jag framförallt förmedla känslan att ni inte är ensamma och att ni kan relatera till det som står.

Jag hoppas att min hemsida ska tillfredställa psykiskt tvångssjuka, deras anhöriga eller bara nyfikna läsare!

/ Beatrice

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som internationellt är känd som OCD (Obsessive Compulsive Disorder). En person drabbad av sjukdomen lider av flera återkommande tankar som utlöser ett inre tvång. Dessa tankar kallas logiskt därför för tvångstankar och handlar om obehagliga händelser som personen fruktar kan inträffa honom eller henne och/eller andra personer. Exakt vad tvångstankarna handlar om är individuellt och kan därför handla om precis vad som helst så länge de är oroväckande för den tvångssjuka personen för stunden, t.ex. att prestera dåligt på ett prov, eller i allmänhet, t.ex. att bli smittad av en sjukdom, eller helt enkelt bara ge en känsla av att något är fel utan att tänka på vad som annars kan inträffa. Obehaget blir nu så stort för personen att han eller hon nu känner ett tvång att göra något för att motverka att den hemska tanken blir verklighet. Detta gör personen genom att utföra en synlig eller osynlig handling vilket när man talar om tvångssyndrom brukar kallas för en ritual. Vad ritualen innebär är också individuellt, men för fler exempel läs under kategorin Finns det olika typer av tvångssyndrom. Ritualerna görs tills den exakta känslan av de är avklarade har infunnit sig.

Likheter mellan tvångssyndrom, en vanlig vaccination och skrock
För att ge ett konkret exempel på hur tvångstankar och ritualer samspelar kan man använda en vanlig vaccination som ett exempel:

Tanken av att drabbas av stelkramp är för de flesta av oss obehagligt och därför utför vi en handling i form av en vaccination för att motverka att vi drabbas av sjukdomen. En tvångssjuk personen tillämpar denna princip i vardagen i sina handlingar. Personen blir rädd för att något hemskt ska ske och hittar själv på ett vaccin för att motverka att de hemska tankarna ska inträffa.

För att öka förståelsen ännu en gång kan man likna tvångstankar och ritualer vid vanlig skrock:

Om en svart katt går över gatan får man otur (= obehag som ger upphov till tvångstanke) om man inte spottar tre gånger över vänster axel (= ritual). Man kan säga att en person med tvångssyndrom hittar på egna skrock.

Logiken i tvånget
För en psykisk frisk människa kan detta med tvångssyndrom verka lite konstigt, inte minst överdrivet och onödigt. Majoriteten av de insjuknade vet också om att deras tvång kanske är lite knasigt, inte minst för att de ser att andra människor som inte håller på med tvångstankar fortfarande mår bra, men kan ändå inte låta bli att följa det. Detta betyder däremot inte att tvångssjuka personer är konstiga eftersom det finns logiska förklaringar till varför detta tvång uppstår och till varför det är så svårt att stå emot, vilket du kan läsa mer under rubriken Vad orsakas tvångssyndrom av.

Trots att tvångstankar och ritualer är individuella så finns det de tvång som liknar varandra lite eller helt och hållet eftersom de förekommer bland flera insjuknade personer. I stort sätt beror detta på att flera kan tycka att samma sak är obehagligt på samma sätt som att det finns fobier som är vanligare än andra. Några tycker att smuts är obehagligt, andra att skada människor eller att göra bort sig. Ett annat starkt obehag kan dras till fobier, vidskeplighet eller att man är rädd över att göra något tabubelagt. T.ex. kan religiösa personer ha tvångstankar kopplade till vad som anses vara oacceptabelt inom deras religion. På så vis kan man dela upp dessa flerfaldigt förekommande tvångstankar i olika teman beroende på vad det är som är obehagligt. Nedan följer exempel på de vanligaste teman och hur de kan yttra sig, men kom ihåg att sjukdomen yttrar sig individuellt vilket betyder att det finns fler teman än de nedanstående och att olika tema kan kombineras med varandra.

Tvättvång är det vanligaste temat som grundar sig i bacillskräck och rädsla för sjukdomar. Personen känner sig då lätt smutsig och blir överdrivet renlig för att inte bli smittad utav något.
Exempel: Om jag nuddar handtaget framför mig kanske jag blir smittad utav baciller och dör, och sedan kommer hela min familj bli smittad och dö på grund av mig.

Skadetvång innebär stor, ångestfylld rädsla för att skada sig själv eller andra i värsta fall med dödlig utgång vilket personen tror kan ske om inte han eller hon följer sina ritualerna.
Exempel: Om jag trampar på gräs på väg till skolan kommer jag kanske att skada någon i min klass av misstag.

Religiositetstvång, vidskepelighetstvång och moralitetstvång är olika teman men som är kopplade till att sträva efter att vara en så god människa som möjligt i rädsla för att avvika eller att förråda. Personen tror att han eller hon kan vilseledas till att göra något syndfullt eller moraliskt avvikande om inte ritualen utförs. Ritualen blir på så sätt en magisk makt för personen som ofta på ett övertydligt sätt visar vad han eller hon har att säga p.g.a. oro för att missuppfattas.
Exempel: Om jag inte går över varje tröskel 2 gånger i kyrkan kommer jag att synda senare i livet.

Sexualitetstvång innebär rädsla för att utföra något sexuellt som är emot personens inre känslor. Personen kan t.ex. vara rädd för att bli sexuellt upphetsad utav barn eller någon familjemedlem, eller att bli homo- eller bisexuell trots att personen inte är det.
Exempel: Om jag inte blinkar varje gång jag tittar i min lillebrors ögon kommer jag att kunna känna mig upphetsad av honom.

Upprepningstvång och kontrolltvång är två likartade teman som innebär att personen måste upprepa slumpvis valda eller speciellt utvalda handlingar som en slags ritual till det känns rätt.
Exempel: Om jag inte öppnar och låser skåpet 3 gånger kommer jag att göra bort mig inför klassen.

Symmetritvång, iordningsställandetvång och räknetvång innebär en pedantisk och matematisk fixering. Personen måste ställa och sortera saker på ett visst sätt och ibland med bestämda antal. Dessa antal kan vara onda eller goda där de onda förknippas med obehag och därför inte får förekomma i handlingar, tal eller skrift. För att förstå hur siffror kan vara onda kan man ta siffran ”13” som exempel som är otursförknippad och som många undviker. Skillnaden är att personen har egna onda siffror.
Exempel: Siffran 4 är ond eftersom den påminner om en djävulsstav. Skriver jag siffran 4 måste jag skriva bredvid den goda siffran 1 som ser ut som ett spjut och som vinner över siffran 4 för att inget ont ska hända.

Bokstavstvång och ordtvång påminner om räknetvång eftersom vissa bokstäver och ord antingen är förknippat med något ont eller gott. Personen undviker därför vissa bokstäver och ord, och måste utföra en ritual om de skulle förekomma i alla fall för att utjämna den onda kraften. Orden kan också ha att göra med det personen fruktar, t.ex. cancer.
Exempel: Hör jag ordet cancer får jag inte tänka på någon i min familj för då kan den personen bli drabbad.

Bildtvång och symboliktvång innebär att personen anser att vissa bilder eller symboler bör undvikas för att de på något sätt är onda. Personen kan inte tala om, måla eller ibland ens titta på vissa saker utan att behöva utföra en ritual.
Exempel: Tittar jag på en bild av Hitler och tänker på mig själv finns det risk för att jag bli lika hatad som honom.

Som det står under rubriken Vad är tvångssyndrom behöver inte ens tvångstanke innebära att man måste utföra en ritual för att motverka något hemskt att hända. Ibland måste kan en ritual utfärdas enbart p.g.a. att den tvångssjuka personen får en dålig känsla av att inte utföra ritualen utan att egentligen kunna sätta fingret på varför. Detta är speciellt vanligt i iordningställandetvång och kontrolltvång men förkommer naturligtvis i andra teman också.

Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som handlar om tvångsmässiga beteenden. Majoriteten av oss har själva upplevt tvångsmässiga tendenser, inte minst från tiden då vi var små. De flesta barn har trygghetsskapande ritualer, t.ex. att be någon äldre att läsa en bok eller att sjunga en godnatt ramsa innan sängdags. Dessa trygghetsskapande ritualer försvinner normalt kring 7-års åldern men många upplever tvångsmässiga tendenser även senare i livet. Vanliga exempel är att bilda ord utav nummerplåtar på bilar, att vägra att gå på vissa brunnar eller under stegar, att räkna orden i varje mening i en textad film, att kontrollera så att strykjärnet är utdraget mer än en gång eller att utföra en lyckogivande ritual innan tävlingar. Utför man inte denna ritual känner man sig illa till mods en stund efteråt, man upplever kanske rädsla för vad som kan inträffa. Tvångssyndrom fungerar på exakt samma sätt; utför man inte sin ritual följer ett stark obehag. Skillnaden mellan obehaget hos en psykisk frisk person med tvångsritualer och en psykisk sjuk person med tvångsritualer är att obehaget efteråt är ännu större hos den psykisk sjuka. Därför kan en psykisk frisk människa också avbryta sin ritual lättare än vad en psykisk sjuk kan.

Att sätta gränsen
Det är ändå svårt att dra gränsen mellan överdriven försiktighet och tvångssyndrom, därför har man bestämt att om ens ritualer upptar minst en timme av ens vardag lider man av tvångssyndrom. Då anser man att ritualerna tar upp en så pass stor del av vardagen så att de blir påverkande och påfrestande för individens och ibland dennes anhörigas vardag. Alltså är det helt normalt att bilda ord utav nummerplåtar på bilar så länge det understiger en timme av ens vardag och så länge det inte blir en påfrestning för vardagen. Har man tvångssyndrom blir ritualerna istället ett socialt handikapp och man får ofta svårt att komma i tid eller att sköta uppgifter ordentligt. Andra symptom som tyder på tvångssyndrom är förändrad personlighet; mycket av den insjuknade personens tid går åt att tänka på tvånget och personen kan verka stressad, mer tillbakadragen än innan, frustrerad, ilsken och ibland avstå att göra saker han eller hon tidigare brukade göra. Många anhöriga kan lätt tro att det handlar om relationsproblem mellan dem och den drabbade personen men personlighetsförändringarna beror naturligtvis på de tidsupptagande och ångestfyllda ritualerna som den drabbade personen inte vill bli störd under. I de fall där tvättema förekommer kan tvångssyndrom yttra sig fysiskt genom hudproblem på grund av det överdrivna tvättandet.

Problem med att diagnosticera tvångssyndrom
Tvångssyndrom kan vara svårt att diagnosticera eftersom många av de insjuknade inte är helt ärliga när de ska bekänna sina symptom. Detta kan bero på att de skäms över sina tankar eller att de inte vet om att deras tankar faktiskt är en sjukdom utan tror istället att de är ett slags magiskt tänkande eller ett uttryck för deras inre känslor vilket gör dem rädda för att berätta. Därför är det viktigt med upplysning om sjukdomen. Ibland kan även de insjuknade ha som tvångstanke att de inte får berätta om sin sjukdom.

På länken nedan från Anankes hemsida kan du göra en självuppskattning för att se om du lider av tvångssyndrom. För ett mer pålitligt resultat sök professionell läkarhjälp.

www.ananke.org/vadar.htm

Under rubriken Hur fastställer man tvångssyndrom kunde du läsa att skillnaden mellan tvångstankar hos psykiskt friska och psykiskt tvångssjuka är att ritualerna följs av ett starkare obehag hos de psykiskt tvångssjuka. En psykisk tvångssjuk person kan inte heller avbryta sin ritual lika lättsamt som en psykiskt frisk kan. Detta fungerar på följande sätt med tvättvång som exempel:

Om man är oren om händer ser ögonen detta och skickar en signal till hjärnan. Hjärnan skickar då ut ett meddelande att händerna borde tvättas. Efter att de tvättats och ögonen uppfattat detta, skickar hjärnan en bekräftelse att de nu är rena. Hos en psykisk tvångssjuk person kommer denna bekräftelse inte lika enkelt och personen måste därför tvätta sina händer under en ännu längre tid för att den ska komma.

En psykisk tvångssjuk persons ältande för att bekräfta om händerna verkligen är rena tar sällan slut fort eftersom en stor osäkerhet hela tiden gnager inom personen. Tvekandet om man utfört ritualen rätt är samma känsla som man vanligtvis brukar känna om man är orolig för om man låst dörren eller inte. Detta gör att tvångssyndrom även kallas för tvivelsjukan eftersom man inte litar på sina egna sinnesintryck eller sitt eget förnuft. Det finns ingen logik, utan bara känslor. Man väljer hela tiden det säkra före det osäkra i rädsla för vad som man tror kan inträffa.

Den direkta orsaken till varför detta uppstår och är så svårt att motstå finns inte. Det råder individualitet även här. Nedan följer de fyra psykologiska perspektiv som blivit högst uppskattade om tvångssyndrom. Först en kort presentation om vad perspektiven innebär och sedan hur de förklara tvångssyndrom.

1. Beteende psykologins perspektiv säger att man efter att ha utfört en handling kan bemötas med positiv förstärkning (beröm i olika former), negativ förstärkning (varken beröm eller bestraffning) eller bestraffning (straff i olika former). Har man tvångssyndrom utför man en handling (ritual) i rädsla för att få bestraffning och istället få en negativ förstärkning, dvs att utloppet för den hemska tanken inte kommer att inträffa.

2. Det kognitiva perspektivet säger att hur vi är som människor beror på tidigare betingning (inlärning). Tvångssyndrom har uppkommit om den insjuknade personen har känt ångest och samtidigt utfört en handling och sedan upplevt att ångesten har minskat. På så sätt förknippas handlingen (ritualen) med att dämpa ångesten och förblir ett framtida verktyg för detta.

3. Det humanistiska perspektivet säger att alla människor har ett idealsjälv (hur man vill vara) och en självbild (hur man ser sig själv). Överensstämmer inte självbilden med idealsjälvet kommer självbilden att sträva efter att uppnå detta vilket kan bidra med ångest. I andra fall överensstämmer självbilden med idealsjälvet men rädsla för avvikelser skapar ångest. Tvångssyndrom uppkommer eftersom tvångstankar blir ett sätt för självbilden att kontrollera beteendet så att det uppnår idealbilden och på så visa minskar ångesten.

4. Det biokemiska perspektivet ser på psykiska sjukdomar från en vetenskaplig utgångspunkt. Tvångssyndrom är biologisk grundad och oberoende av yttre påverkningar, alltså har den inget att göra med vad som händer runtomkring oss. Normalt i kroppen finns ämnet serotonin som vid underskott eller överskott kan rubbas från att samspela med nervbanorna vilket gör att ångestframkallande ämnen istället sprids i ens hormoner. Ångest, som vi nu vet, framkallar tvångsstankar. Den andra biologiska faktorn som man kan se bland tvångssjuka patienter är en förändring i den vita substansen i främre hjärnbalken (delen av hjärnan där vårt sociala beteende och kontrollerande sitter). Ju större förändring desto sjukare tillstånd. En annan biologisk förklaring är att tvångssyndrom uppkommer hos personer med fler tendenser av tvångssmässig personlighet, hög moral och/eller magiskt tänkande.
Det finns också studier som menar att halsfluss kan framkalla tvångssyndrom. Halsfluss orsakas av en bakterietyp som heter hemalyserande streptokocker. Denna bakterie kan i vissa fall ge förändringar i den främre hjärnbalken som kan utlösa tvångssyndrom vilket du kunde läsa i stycket över.

Vilken av de ovanstående psykologiska perspektiven som används beror på vad en psykolog förespråkar för teori. Oavsett är det lika oskyldigt att drabbas utav tvångssyndrom som vilken annan sjukdom som helst. En gemensam faktor mellan dem är dock ångest. Intressant nog, nämner ingen av teorierna att tvångssyndrom kan utlösas av tidigare händelser i uppväxten vilket annars är en vanlig förklaringsform inom psykologin, men naturligtvis kan ångest uppkomma även ur detta. Tvångssyndrom verkar dyka upp då man är som mest sårbar och nedstämd, och därför mest mottaglig för påverkan och ökad vilja att kunna kontrollera verkligheten. Alltså kan tvångssyndrom uppkomma i samband med depression eller andra psykiska sjukdomar där ångest förekommer. Sammanfattningsvis kan man säga att tvångssyndrom är ett tvångsmässigt beteende som urartar i samband med ångest. Ångesten mildras i sin tur av ritualerna eftersom den insjuknade personen efter utförandet av en ritual upplever lättnad av att ha stoppat ett utlopp för vad personen fruktar kan inträffa. Tyvärr tenderar lättnaden som upplevs efter en ritual att underhålla sjukdomen på samma sätt som droger har samma funktion för en drogmissbrukare. Tvångssyndrom fungerar alltså som ett verktyg för att kontrollera ångesten i den annars så ångestfyllda vardagen hos den insjuknade personen. Det fungerar förenklat på följande:

En psykisk tvångssjuk person vars ångest bottnar sig i att skada någon tänker tanken ”om jag nuddar tröskeln då jag kliver in i andra rummet kommer jag av misstag att skada min mamma”. Personen kliver sedan in i rummet och gör eventuellt om ritualen några gånger tills den exakta känslan att ritualen är avklarad infaller. Personen känner nu lättnad över att ha kontrollerat tanken och suttit stopp för att den hemska tanken ska kunna inträffa.

Som det står i kategorin Vad orsakas tvångssyndrom av orsakas tvångssyndrom bl.a. av överdriven hög moral, magiskt tänkande samt drag av tvångsmässigt personlighet. Detta betyder att människor med dessa egenskaper löper större risk att drabbas utav tvångssyndrom. Som du också kunde läsa orsakas sjukdomen av ångest, vilket innebär att vem som helst som upplever ångest löper oavsett övre kriterier risk för att insjukna i sjukdomen. Viktigt att veta är att sjukdomen är lika vanligt förekommande hos båda könen.

Ärftlighet
Det finns tecken på att tvångssyndrom kan vara ärftlig. Om någon av föräldrarna i en familj har tvångssyndrom ökar risken för att något eller några av barnen också kan insjukna, men detta måste inte ske. Om sjukdomen går i arv, ärver man oftast bara belägenheten och inte tvångstemat även om det förekommer sådan ärftlighet också.

Sjukdomen drabbar olika målgrupper
Flera studier tyder på att sjukdomen är vanligare bland barn och ungdomar än bland vuxna. Hälften av alla insjuknade beräknas ha insjuknat innan 15-års ålder och medianåldern för de insjuknade ligger på 10 år. Att sjukdomen kan debutera efter 35-års ålder klassas som ovanligt men förekommer naturligtvis. Två anledningar till varför sjukdomen är vanligare bland barn och ungdomar kan vara därför att sjukdomen kan vara hormonellt orsakad vilket du kunde läsa under kategorin Vad orsakas tvångssyndrom av. Ungdomar har fler hormonella påverkningar än vad vuxna har och blir därför lättare mottagliga för ångestframkallande ämnen i deras hormoner vilket bidrar till tvångssyndrom. Om man ska tro det humanistiska perspektivet som säger att tvångssyndrom beror på att självbilden strävar efter att uppnå idealsjälvet kan man också förstå varför mest ungdomar och barn drabbas eftersom de oftare är identitetsförvirrade och vill uppnå ett ideal eller hitta sig själva.

Tvångssyndrom är klassad som en folksjukdom. Uppskattningsvis lider 2 % av den svenska befolkningen av tvångssyndrom och ca 3 % kommer någon gång i livet mer eller mindre att insjukna i sjukdomen. Dessa siffror är mörkertal eftersom man inte vet hur många som faktiskt lider av sjukdomen då många håller den i hemlighet vilket du kunde läsa under kategorin Hur fastställer man tvångssyndrom. För att mer ska våga söka hjälp så att mörkertalet blir säkrare fastställt är det därför viktigt med upplysning om sjukdomen.

Ja, tvångssyndrom går att bota i majoriteten av alla fall. Hela 80 % av de som söker hjälp blir botade och många av de övriga blir betydligt mycket bättre. De två dominerande metoderna som används vid behandling är kognitiv beteendeterapi och läkemedelsbehandling. Ibland kan en kombination mellan de båda behövas.

Den kognitiva beteendeterapin går ut på att patienten ska exponera sig själv för det som känns jobbigt med hjälp av en individuell utformad plan och en terapeut. Detta betyder att om man t.ex. lider utav symmetritvång ska man ställa i ordning saker osymmetriskt. Patienten utsetts alltså för sin värsta mardröm men tränas under tiden för att stå emot sin önskas att följa tvånget vilket kallas för responsprevention. Sammanfattningsvis går denna metod ut på att motbevisa patientens tvångstankar för att successivt förstå att de hemska tankarna inte kommer att ske även om ritualen inte utförs. Detta låter lättare än vad det i självet verket är för den insjuknade personen eftersom processen kommer att medföra mycket ångest och rädsla tills personen är övertygad nog att den hemska tanken inte kommer att ske. Vissa blir fria från sina tvångstankar, andra minskar på sina tvångstankar. Kom ihåg att de allra flesta faktiskt har en liten tvångstanke som du kunde läsa under hur fastställer man tvångssyndrom. Stödgrupper för personer med tvångssyndrom kan erbjudas.

Läkemedelsbehandlingen består av medicinering. Majoriteten av de läkemedel som erbjuds innehåller en serotonin förstärkande effekt vilket ska balansera de ångestframkallande ämnen som annars sprids i hormonerna. Därför klassas dessa läkemedlen som antidepressiva läkemedel. Denna sortens behandling anses vara effektiv eftersom mer än hälften av patienterna blir återställda.

Medvetenhet och självhjälp
I vissa lindriga fall kan tvångssyndrom botas eller förbättras genom enbart medvetande om sjukdomen. Detta beror på att vissa psykiskt tvångssjuka personer faktiskt inte vet om att deras tvångstankar beror på en sjukdom utan att dem är ett slags magisk tänkande som du kunde läsa under kategorin hur fastställer man tvångssyndrom. Därför kan det räcka med att förstå att det inte alls är något magiskt tänkande bakom ens tankar utan en sjukdom som talar vilket gör det lätt att gå emot tvånget. På så vis kan information om tvångssyndrom också användas för att förebygga att personer insjuknar i sjukdomen. För de som insjuknat i tvångssyndrom p.g.a. denna anledning och som kan bli friska genom medvetande om sjukdomen sker oftast inte en förändring över en natt. Även hos dem finns en viss rädsla som stegvis måste motbevisas även om de flesta av dem klarar detta på egen hand. Om tvånget blir för starkt ibland är det viktigt för personen att inte bli arg på sig själv för att han eller hon gör en ritual trots strävan efter att bli frisk. En självhjälpsmanual finns att hitta på www.ananke.org/sjalv.htm. Det är också viktigt att veta att faktiskt inte alla kan bli friska på egen hand oavsett övre anledning eftersom alla fall är individuella och kan lika gärna bero på en förändring i hjärnan som du kunde läsa under kategorin Vad orsakas tvångssyndrom av och som kräver experthjälp.

För bästa uppnåeliga resultat kontakta psykiatri avdelningen på närmaste sjukhus eller vårdcentral, eller kontakta kuratorn på skolan eller ungdomsmottagningen. Glöm ej att det kan ta lång tid för en psykisk tvångssjuk person att märka resultat.

Följande utdrag kommer från boken Vem förstår Sofia skriven av Inger Törnqvist. Observera att utdraget skildrar ett ångestfyllt ögonblick hos en tvångssjuk människa med tvättvång och att urdraget är ett exempel. Sjukdomens yttrande är individuellt.

" Oh, vad Sofia är trött. Nu tappade hon tandborsten också. Djävlar, djävlar, djävlar. Hon stampade i golvet. Men hon passade sig och stampade i mattan. Hon ville inte att någon skulle höra det där nere. Fan, fan, fan. Naturligtvis bredvid toaletten. Tänk om Petter kissat bredvid. Nu kanske det var kiss på tandborsten. Oh, hur skulle hon orka? Först tvättade hon händerna, så tog hon en bit toalettpapper. Inte det yttersta. Det rev hon bort. Hon rev bort långt. Det kunde vara bajs på det yttersta. Hon la den rena biten på bänken och tog med yttersta fingertopparna upp tandborsten. Pekfingret fick inte vara med. Det måste hållas undan. Så la hon tandborsten på pappret. Så tvättade hon händerna tre gånger. Ån, nu nuddade hon gästhandduken. Visst var den ren, men ändå. Tre gånger till måste hon tvätta sig. Sedan spolade hon tandborstsmuggen. Aj, så hett vattnet var, så i med massor av Vademecum. Så ta tandborsten igen. Först spola den. Sedan ner med den i muggen. Så tvätta handfatet. Fan, djävlar hon skulle slängt pappret först. Äh, det fick ligga. Nej, det gick inte. Så slänga pappret. Så tvätta händerna. Så ett nytt papper. Hälla litet vademecumvatten på det och tvätta där det smutsiga pappret legat. Så ett till papper med tvål. Ett till med bara vatten. Spola på toaletten. Tvätta händerna. Röra tandborsten runt i muggen. Tvätta skaftet med tvål. Spola tandborsten. Nytt vademecumvatten. Runt med tandborsten i muggen. Nu äntligen med tandkräm på. Men fy, så starkt det smakade! Oh, hon hade glömt spola tandborsten ren från det starka vademecumvattnet. Tänk om det frätte i munnen, och det var kiss på tandborsten under. Tänk om hon fick sår i munnen. Sofia blev kall och stel. Oh, oh! Nytt toalettpapper. Tandborsten på det. Så skölja munnen med rent vatten. Oh, hon orkade inte mer. Nu grät hon fast utan tårar. Hon var så trött, så trött. Varför måste hon? Djävla ”måååste”. Sofia fortsatte. Efter munsköljningen ny tandborstning, ny tvättning. Äntligen var hon klar."

Internet källor:

Mattias Grundström Mitz,
Tvångssyndrom syns i hjärnan, http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2008/02/25/tvangssyndrom-syns-i-hjarn/index.xml,

Susanne Bejerot
Religion, riter, magi och tvångssyndrom, vad är frisk och vad är sjukt?, http://www.transmittorn.com/nr_3/art3.htm
Läkemedelsbehnadling vid tvångssyndrom, http://www.ananke.org/lakemedel.htm
Självskattningsskala, http://www.ananke.org/sjalv_skattning.htm

Svenska OCD-förbundet Ananke
Vad är OCD?, http://www.ananke.org/vadar.htm
Beteendeterapi, http://www.ananke.org/beteende.htm
Frågor och svar, http://www.ananke.org/fragor.htm
Självhjälp, http://www.ananke.org/sjalv.htm
Förenklad självhjälpsmanual, http://www.ananke.org/sjalv_enkel.htm

Litteratur källor:

Martin Levander
Psykologi, Författare och Bokförlaget Natur och Kultur, 2003, Stockholm

Pelle Sandstrak,
Mr. Tourette och jag, Bra Böcker AB, 2008, Falun

Christopher Gillberg och Lars Hellgren,
Barn- och ungdomspsykiatri, Författare och Bokförlaget Natur och Kultur, 2000, Stockholm

Katri Cronlund,
Lev i tiden: Psykologi för gymnaiset kurs A, Elanders Berlings, 2005, Malmö


Övrigt:

Tack till den underbara person som går under namnet Anna under kategorin tips till anhöriga som ställde upp på intervjun och kom med bra tips.

Anna* har en nära familjemedlem som under en lång tid har lidit av sjukdomen tvångssyndrom. Nedan följer punkter med Annas personliga tips för andra anhöriga. Observera att nedanstående tips är sådana som fungerat bra just i Annas situation, alltså är de ingen garanti för att de fungerar för alla. Några av tipsen kan även tillämpas om man skulle stöta på en psykiskt tvångssjuk människa av en tillfällighet t.ex. på stan.

1. Acceptera situationen. Situationen går ändå inte att ändra på över en natt. Därför är det lika bra att acceptera och göra det bästa av situationen.

2. Försök att bete dig som vanligt och anpassa dig till en lagom nivå. Ställ upp, men bli inte heller slav. Det är positivt för den psykiskt tvångssjuka personen om allting runt om kring fortsätter som vanligt mitt i den inre kaos som personen upplever.

3. Skäll eller ifrågasätt aldrig sjukdomstillståndet hos den tvångssjuka personen. Personen mår redan dålig över situationen och kan faktiskt inte rå för den. Hade det varit lätt att lägga av hade personen mer än gärna redan gjort detta. Därför hjälper det inte att skälla, säg ingenting istället. Om du mot förmodan blir arg, förklara för personen att det är sjukdomen som gör dig upprörd och inte personen själv.

4. Visa respekt och förståelse mot den tvångssjuka personen även om du inte känner så. Många av de tvångssjuka skäms över deras sjukdom och känner sig ensamma i kampen mot tvånget. Att visa att man fortfarande respekterar personen och den tid personen måste lägga åt sjukdomen samt att man visar förståelse för den påfrestande situationen även om man egentligen inte förstår sig på tvånget kan betyda mycket för den drabbade personen.

5. Ha hög toleranströskel för den drabbade personens tvång och ritualer. Ställ t.o.m. upp på en ritual om du skulle ingå. Att avbryta kan nämligen vara riskabelt eftersom det skulle innebära mycket frustration, ångest och framför allt tid hos den drabbade personen. Det kan också vara störande för personen om du bara står att tittar på om han eller hon inte bett om det, gå då hellre därifrån eller låtsas som ingenting. OM du mot förmodan skulle avbryta en ritual ska det vara om du känner att det blir för mycket för er båda, men låt då den drabbade personen att fortsätta med ritualen om du märker att det blir för svårt för honom eller henne att stå emot. Tyvärr fungerar ritualerna för en psykiskt tvångsjuk person på samma sätt som droger fungerar för en drogmissbrukare vilket betyder att ritualerna i längden underhåller sjukdomen.

6. Räkna aldrig med att den drabbade personen ska visa tacksamhet. De är ofta för upptagna i sig själva men troligtvis tacksamma ändå.

7. Låt den drabbade få gråta och skrika ut. Det är bara bra om den drabbade personen är öppen med sina känslor.

8. Ställ upp som stöd och lyssna. Trots vänner och anhöriga känner sig många av de drabbade ganska ensamma inombords eftersom enbart dem själva upplever tvånget inom sig och därför bara själva kan besegra det. Men detta betyder inte att de ska lämnas ensamma utan stöd för det. Du behöver inte känna dig ansvarig för att lösa situationen, men bara genom att lyssna och att ge uppmuntrade ord visar du att respekterar och förstår den drabbade personen, och att han eller hon inte behöver känna sig lika ensam.

9. Visa att du tror på att personen kan bli frisk. På så vis förstärker du den drabbade personens självförtroende och styrka att besegra tvånget. Plötsligt blir personen inte ensam i kampen utan får stöd.

10. Prata om hur du känner med någon annan som du litar på eller sök psykologisk läkarhjälp. Att prata om hur man upplever situationen med den drabbade personen själv kanske inte är en bra idé det beror på vilken relationen man sedan innan har, men den drabbade personen har oftast nog med problem och mår nog bäst av att slippa höra hur du mår p.g.a hans eller hennes situation. Hos Ananke (se hemsida under länkar i högerspalten), tvångssjukas riksorganisation, kan du vända dig till om du behöver tips och råd, eller bara har frågor. Här kan du också bli medlem och skänka pengar.

* Anna heter egentligen något annat.