4. Hur fastställer man tvångssyndrom?
Tvångssyndrom är en psykisk sjukdom som handlar om tvångsmässiga beteenden. Majoriteten av oss har själva upplevt tvångsmässiga tendenser, inte minst från tiden då vi var små. De flesta barn har trygghetsskapande ritualer, t.ex. att be någon äldre att läsa en bok eller att sjunga en godnatt ramsa innan sängdags. Dessa trygghetsskapande ritualer försvinner normalt kring 7-års åldern men många upplever tvångsmässiga tendenser även senare i livet. Vanliga exempel är att bilda ord utav nummerplåtar på bilar, att vägra att gå på vissa brunnar eller under stegar, att räkna orden i varje mening i en textad film, att kontrollera så att strykjärnet är utdraget mer än en gång eller att utföra en lyckogivande ritual innan tävlingar. Utför man inte denna ritual känner man sig illa till mods en stund efteråt, man upplever kanske rädsla för vad som kan inträffa. Tvångssyndrom fungerar på exakt samma sätt; utför man inte sin ritual följer ett stark obehag. Skillnaden mellan obehaget hos en psykisk frisk person med tvångsritualer och en psykisk sjuk person med tvångsritualer är att obehaget efteråt är ännu större hos den psykisk sjuka. Därför kan en psykisk frisk människa också avbryta sin ritual lättare än vad en psykisk sjuk kan.
Att sätta gränsen
Det är ändå svårt att dra gränsen mellan överdriven försiktighet och tvångssyndrom, därför har man bestämt att om ens ritualer upptar minst en timme av ens vardag lider man av tvångssyndrom. Då anser man att ritualerna tar upp en så pass stor del av vardagen så att de blir påverkande och påfrestande för individens och ibland dennes anhörigas vardag. Alltså är det helt normalt att bilda ord utav nummerplåtar på bilar så länge det understiger en timme av ens vardag och så länge det inte blir en påfrestning för vardagen. Har man tvångssyndrom blir ritualerna istället ett socialt handikapp och man får ofta svårt att komma i tid eller att sköta uppgifter ordentligt. Andra symptom som tyder på tvångssyndrom är förändrad personlighet; mycket av den insjuknade personens tid går åt att tänka på tvånget och personen kan verka stressad, mer tillbakadragen än innan, frustrerad, ilsken och ibland avstå att göra saker han eller hon tidigare brukade göra. Många anhöriga kan lätt tro att det handlar om relationsproblem mellan dem och den drabbade personen men personlighetsförändringarna beror naturligtvis på de tidsupptagande och ångestfyllda ritualerna som den drabbade personen inte vill bli störd under. I de fall där tvättema förekommer kan tvångssyndrom yttra sig fysiskt genom hudproblem på grund av det överdrivna tvättandet.
Problem med att diagnosticera tvångssyndrom
Tvångssyndrom kan vara svårt att diagnosticera eftersom många av de insjuknade inte är helt ärliga när de ska bekänna sina symptom. Detta kan bero på att de skäms över sina tankar eller att de inte vet om att deras tankar faktiskt är en sjukdom utan tror istället att de är ett slags magiskt tänkande eller ett uttryck för deras inre känslor vilket gör dem rädda för att berätta. Därför är det viktigt med upplysning om sjukdomen. Ibland kan även de insjuknade ha som tvångstanke att de inte får berätta om sin sjukdom.
På länken nedan från Anankes hemsida kan du göra en självuppskattning för att se om du lider av tvångssyndrom. För ett mer pålitligt resultat sök professionell läkarhjälp.
www.ananke.org/vadar.htm
Att sätta gränsen
Det är ändå svårt att dra gränsen mellan överdriven försiktighet och tvångssyndrom, därför har man bestämt att om ens ritualer upptar minst en timme av ens vardag lider man av tvångssyndrom. Då anser man att ritualerna tar upp en så pass stor del av vardagen så att de blir påverkande och påfrestande för individens och ibland dennes anhörigas vardag. Alltså är det helt normalt att bilda ord utav nummerplåtar på bilar så länge det understiger en timme av ens vardag och så länge det inte blir en påfrestning för vardagen. Har man tvångssyndrom blir ritualerna istället ett socialt handikapp och man får ofta svårt att komma i tid eller att sköta uppgifter ordentligt. Andra symptom som tyder på tvångssyndrom är förändrad personlighet; mycket av den insjuknade personens tid går åt att tänka på tvånget och personen kan verka stressad, mer tillbakadragen än innan, frustrerad, ilsken och ibland avstå att göra saker han eller hon tidigare brukade göra. Många anhöriga kan lätt tro att det handlar om relationsproblem mellan dem och den drabbade personen men personlighetsförändringarna beror naturligtvis på de tidsupptagande och ångestfyllda ritualerna som den drabbade personen inte vill bli störd under. I de fall där tvättema förekommer kan tvångssyndrom yttra sig fysiskt genom hudproblem på grund av det överdrivna tvättandet.
Problem med att diagnosticera tvångssyndrom
Tvångssyndrom kan vara svårt att diagnosticera eftersom många av de insjuknade inte är helt ärliga när de ska bekänna sina symptom. Detta kan bero på att de skäms över sina tankar eller att de inte vet om att deras tankar faktiskt är en sjukdom utan tror istället att de är ett slags magiskt tänkande eller ett uttryck för deras inre känslor vilket gör dem rädda för att berätta. Därför är det viktigt med upplysning om sjukdomen. Ibland kan även de insjuknade ha som tvångstanke att de inte får berätta om sin sjukdom.
På länken nedan från Anankes hemsida kan du göra en självuppskattning för att se om du lider av tvångssyndrom. För ett mer pålitligt resultat sök professionell läkarhjälp.
www.ananke.org/vadar.htm
