Tips till anhöriga
Anna* har en nära familjemedlem som under en lång tid har lidit av sjukdomen tvångssyndrom. Nedan följer punkter med Annas personliga tips för andra anhöriga. Observera att nedanstående tips är sådana som fungerat bra just i Annas situation, alltså är de ingen garanti för att de fungerar för alla. Några av tipsen kan även tillämpas om man skulle stöta på en psykiskt tvångssjuk människa av en tillfällighet t.ex. på stan.
1. Acceptera situationen. Situationen går ändå inte att ändra på över en natt. Därför är det lika bra att acceptera och göra det bästa av situationen.
2. Försök att bete dig som vanligt och anpassa dig till en lagom nivå. Ställ upp, men bli inte heller slav. Det är positivt för den psykiskt tvångssjuka personen om allting runt om kring fortsätter som vanligt mitt i den inre kaos som personen upplever.
3. Skäll eller ifrågasätt aldrig sjukdomstillståndet hos den tvångssjuka personen. Personen mår redan dålig över situationen och kan faktiskt inte rå för den. Hade det varit lätt att lägga av hade personen mer än gärna redan gjort detta. Därför hjälper det inte att skälla, säg ingenting istället. Om du mot förmodan blir arg, förklara för personen att det är sjukdomen som gör dig upprörd och inte personen själv.
4. Visa respekt och förståelse mot den tvångssjuka personen även om du inte känner så. Många av de tvångssjuka skäms över deras sjukdom och känner sig ensamma i kampen mot tvånget. Att visa att man fortfarande respekterar personen och den tid personen måste lägga åt sjukdomen samt att man visar förståelse för den påfrestande situationen även om man egentligen inte förstår sig på tvånget kan betyda mycket för den drabbade personen.
5. Ha hög toleranströskel för den drabbade personens tvång och ritualer. Ställ t.o.m. upp på en ritual om du skulle ingå. Att avbryta kan nämligen vara riskabelt eftersom det skulle innebära mycket frustration, ångest och framför allt tid hos den drabbade personen. Det kan också vara störande för personen om du bara står att tittar på om han eller hon inte bett om det, gå då hellre därifrån eller låtsas som ingenting. OM du mot förmodan skulle avbryta en ritual ska det vara om du känner att det blir för mycket för er båda, men låt då den drabbade personen att fortsätta med ritualen om du märker att det blir för svårt för honom eller henne att stå emot. Tyvärr fungerar ritualerna för en psykiskt tvångsjuk person på samma sätt som droger fungerar för en drogmissbrukare vilket betyder att ritualerna i längden underhåller sjukdomen.
6. Räkna aldrig med att den drabbade personen ska visa tacksamhet. De är ofta för upptagna i sig själva men troligtvis tacksamma ändå.
7. Låt den drabbade få gråta och skrika ut. Det är bara bra om den drabbade personen är öppen med sina känslor.
8. Ställ upp som stöd och lyssna. Trots vänner och anhöriga känner sig många av de drabbade ganska ensamma inombords eftersom enbart dem själva upplever tvånget inom sig och därför bara själva kan besegra det. Men detta betyder inte att de ska lämnas ensamma utan stöd för det. Du behöver inte känna dig ansvarig för att lösa situationen, men bara genom att lyssna och att ge uppmuntrade ord visar du att respekterar och förstår den drabbade personen, och att han eller hon inte behöver känna sig lika ensam.
9. Visa att du tror på att personen kan bli frisk. På så vis förstärker du den drabbade personens självförtroende och styrka att besegra tvånget. Plötsligt blir personen inte ensam i kampen utan får stöd.
10. Prata om hur du känner med någon annan som du litar på eller sök psykologisk läkarhjälp. Att prata om hur man upplever situationen med den drabbade personen själv kanske inte är en bra idé det beror på vilken relationen man sedan innan har, men den drabbade personen har oftast nog med problem och mår nog bäst av att slippa höra hur du mår p.g.a hans eller hennes situation. Hos Ananke (se hemsida under länkar i högerspalten), tvångssjukas riksorganisation, kan du vända dig till om du behöver tips och råd, eller bara har frågor. Här kan du också bli medlem och skänka pengar.
* Anna heter egentligen något annat.
1. Acceptera situationen. Situationen går ändå inte att ändra på över en natt. Därför är det lika bra att acceptera och göra det bästa av situationen.
2. Försök att bete dig som vanligt och anpassa dig till en lagom nivå. Ställ upp, men bli inte heller slav. Det är positivt för den psykiskt tvångssjuka personen om allting runt om kring fortsätter som vanligt mitt i den inre kaos som personen upplever.
3. Skäll eller ifrågasätt aldrig sjukdomstillståndet hos den tvångssjuka personen. Personen mår redan dålig över situationen och kan faktiskt inte rå för den. Hade det varit lätt att lägga av hade personen mer än gärna redan gjort detta. Därför hjälper det inte att skälla, säg ingenting istället. Om du mot förmodan blir arg, förklara för personen att det är sjukdomen som gör dig upprörd och inte personen själv.
4. Visa respekt och förståelse mot den tvångssjuka personen även om du inte känner så. Många av de tvångssjuka skäms över deras sjukdom och känner sig ensamma i kampen mot tvånget. Att visa att man fortfarande respekterar personen och den tid personen måste lägga åt sjukdomen samt att man visar förståelse för den påfrestande situationen även om man egentligen inte förstår sig på tvånget kan betyda mycket för den drabbade personen.
5. Ha hög toleranströskel för den drabbade personens tvång och ritualer. Ställ t.o.m. upp på en ritual om du skulle ingå. Att avbryta kan nämligen vara riskabelt eftersom det skulle innebära mycket frustration, ångest och framför allt tid hos den drabbade personen. Det kan också vara störande för personen om du bara står att tittar på om han eller hon inte bett om det, gå då hellre därifrån eller låtsas som ingenting. OM du mot förmodan skulle avbryta en ritual ska det vara om du känner att det blir för mycket för er båda, men låt då den drabbade personen att fortsätta med ritualen om du märker att det blir för svårt för honom eller henne att stå emot. Tyvärr fungerar ritualerna för en psykiskt tvångsjuk person på samma sätt som droger fungerar för en drogmissbrukare vilket betyder att ritualerna i längden underhåller sjukdomen.
6. Räkna aldrig med att den drabbade personen ska visa tacksamhet. De är ofta för upptagna i sig själva men troligtvis tacksamma ändå.
7. Låt den drabbade få gråta och skrika ut. Det är bara bra om den drabbade personen är öppen med sina känslor.
8. Ställ upp som stöd och lyssna. Trots vänner och anhöriga känner sig många av de drabbade ganska ensamma inombords eftersom enbart dem själva upplever tvånget inom sig och därför bara själva kan besegra det. Men detta betyder inte att de ska lämnas ensamma utan stöd för det. Du behöver inte känna dig ansvarig för att lösa situationen, men bara genom att lyssna och att ge uppmuntrade ord visar du att respekterar och förstår den drabbade personen, och att han eller hon inte behöver känna sig lika ensam.
9. Visa att du tror på att personen kan bli frisk. På så vis förstärker du den drabbade personens självförtroende och styrka att besegra tvånget. Plötsligt blir personen inte ensam i kampen utan får stöd.
10. Prata om hur du känner med någon annan som du litar på eller sök psykologisk läkarhjälp. Att prata om hur man upplever situationen med den drabbade personen själv kanske inte är en bra idé det beror på vilken relationen man sedan innan har, men den drabbade personen har oftast nog med problem och mår nog bäst av att slippa höra hur du mår p.g.a hans eller hennes situation. Hos Ananke (se hemsida under länkar i högerspalten), tvångssjukas riksorganisation, kan du vända dig till om du behöver tips och råd, eller bara har frågor. Här kan du också bli medlem och skänka pengar.
* Anna heter egentligen något annat.
